LIKA FANTASTISKT VARJE GÅNG.....

...att se "sina" valpar äta ur egen skål för första gången. Jätteduktiga - som om de aldrig gjort annat i hela sitt korta liv.....

Händelsrik dag i övrigt för treveckorsvalparna.....först kloklippning, sedan avmaskning, avslutade med köttfärs/vällingblandning.....

REDAN TVÅ VECKOR.......

...tiden går ibland jäkligt snabbt. Mina valpar är redan två veckor och det har varit dags för besök av Jennie och hennes kamera. Som vanligt blev resultatet jättebra....

Foto: Jennie Ryding

ÄVEN SOLEN HAR FLÄCKAR.......

...det fanns en gång en anledning till att jag valde latinlinjens helklassiska gren i gymnasiet. Intresset för, och kunskaperna i t ex matte var inget att yvas över.......det finns ännu spår av det!!!

T ex att räkna  antalet valpar. När jag skulle visa bild på Majas nyfödda telningar så rabblade jag upp sju namn till en bild på sex valpar. Jag hade ryckt lappen med namn från kylskåpsdörren och skrivit av den rakt av.....utan att kolla hur många namn det blev. Då var valparna sex, inklusive ett litet knytt som var c:a hälften så stor som de andra. Det gick som det brukar med sådana - klarade inte första dygnet.
Återstående fem valpar mår i skrivande stund alldeles utmärkt - stora, pigga och......dessvärre, väldigt pigga på natten....

PERSONSKAN FYLLER 60.....

Idag firar vi Moa Persson som fyller 60 år. Moa är en av landets all-rounddomare och en ofta sedd domargäst runt om i världen, där hennes oerhört långa erfarenhet och stora kynologiska kunnande mottas med stor respekt... Hennes egna raser nu är labrador och mops och i hemmet finns också partnern Heléns golden rerivers. Moa har tidigare erfarenhet av flertalet andra raser, bl a fransk bulldog.

GRATTIS MOA.....

CESAR....

WOW...vilket foto jag fick idag!!! På "Cesar" - Night Flight's Gallskrik - som bor och stortrivs hos Åsa Löfström med familj i Skutskär...

Snyggt som attans!!!

R-barna är här nu.....

Efter en del trassligheter är nu "Majas" och mina - förståss!! - valpar här nu...
Jag vill tacka för det stöd och support jag fått från många håll, bl a SKKs juridiska avdelning,  SKKs kennelkonsulenter, andra juridiska rådgivare och sakkunniga. Utan er hjälp hade det varit än svårare...

Maja med sina alldeles nya barn.....

"Rocky" - Pine Gardens Rebel Rocket

"Maja" - Night Flight's Mallgroda

"Maja" - Night Flight's Mallgroda, gul,  har nu nedkommit med sina valpar efter Pine Gradens Rebel Rocket "Rocky", och jag hoppas och tror att valparna ska utvecklas till rastypiska och trevliga representanter för rasen;

Night Flight's Rustibuss, gul hane
Night Flight's Ragata, gul tik
Night Flight's Rugguggla, gul tik
Night Flight's Rappakalja, gul tik
Night Flight's Retsticka, gul tik
Night Flight's Ris a´la Malta, gul tik
Night Flight's Rim Och Reson, tigrerad tik.....

....är underverkens namn...."so far"..

DET NÄRMAR SIG.......

....och vi hoppas att det ska går bra...

Hanvalp ur Majas förra kull......

Nu har "Maja" kommit "hem" för att få sina valpar - visserligen inte helt i den kondition som jag är van, men jag har nu två veckor på mig att få henne fit-for-fight.

När hon klev ur bilen på parkeringen skrek och hoppade hon av glädje när hon såg "Bosse" - Ch Night Flight's Mätt Och Belåten" på andra sidan staketet och visste inte hur snabbt hon skulle komma dit. Den lilla, dvs "Siv", Night Flight's Qukeliku, bevärdigades inte med en blick. Efter en stund tog nyfikenheten över Maja tyckte nog att Siv var ganska intressant. Bosse joddlade, studsade och krumbuktade sig  och "bar sig åt" på alla sätt och var tydligt glad att se syrran igen.

I morgon skall de tre presenteras tillsammans. Då blir det nog "liv i luckan"....

TRAMPET AV SMÅ FÖTTER.....

...kommer vi att få uppleva under vintern. Valpar på gång!! "Maja" - Night Flight's Mallgroda är dräktig med "Rocky" - Pine Gardens Rebel Rocket. Gula och tigrerade valpar väntas första veckan i december......

ELSA MARIANNE von ROSEN af VÄDDÖ.....

Man kan ju inte kalla sin valp för "valpen" hur länge som helst. Den/han/hon måste i anständighetens namn få ett  eget namn...

Därför - alla vänner - tillkännager jag härmed att Night Flight's Qukeliku fr o m nu, som hemmanamn, kallas för Elsa Marianne von Rosen af Väddö..........Siv, för sina närmaste vänner...

Foto: Felicia Lemmeke

PÅ KOLLO.........

Nu har mina valpar "debuterat" på hundpensionat. En verklighet som många hundar får prova på under sin livstid. Jag har förmånen att kunna inackordera mina hundar på ett mycket bra hundpang i närheten av Arlanda sedan flera år och mina hundar har alltid trivts där. Nu har mina småflickor fått prova på pensionatslivet under ett par helger då jag har haft annat för mig.....första intrycket var - "sådär" - jag blev nerpinkad längs byxbenet när de upptäckte alla "konstiga" djur, dvs hundar av olika format och färger....men efter en stund släppte  den första nervositeten och de kunde koppla av....
Jag är helt övertygad om att de lärde sig mycket under de korta vistelserna på pensionatet....bilderna visar med all önskvärd tydlighet att de trivdes...

Sedan bilderna togs har den ena valpen flyttat till sitt nya hem...

Tack Felicia Lemmeke för härliga bilder......

ÄR DET SÅ KONSTIGT................???

Pirjo - magomvridning vid drygt 10 års ålder..

Viran - magomvridning vid drygt 8 års ålder

Viran - magomvridning vid knappt sju års ålder..

......att en grand danois dör av magomvridning vid drygt 10 års ålder? Eller 8? Eller nästan 7?

Enligt försäkringsbolagens statistik  är magomvridning en av de allra vanligaste dödsorsakerna i vår ras och då främst bland äldre grand danois.

Mina senaste tre dödsfall har alla haft magomvridning som orsak och det har "naturligtvis" fått fart på alla jävla expertkärringars tungor och hjärnor -  alltför ofta i otakt..... Jag känner, i dagsläget, inte till något sent inkommet forskningsresultat som säger att magomvridning skulle vara "ärftligt" eller "genetiskt"  och på så sätt vara förklaringen till att just min kennel drabbas ....undrar just om "kärringarna" känner till nåt som  jag eller veterinärer  inte känner till.......
Mina tikar har varit gamla eller mycket gamla när de blivit akut sjuka. Levande organismer brukar dö när de är gamla!!! Det gör myggor, pelargoner, vindögda kärringar,  katter och smålänningar .....så även grand danois.......är det så himla svårt att förstå????
 Varför inte fokusera på de allt fler grand danois som drabbas av  magomvridning i unga år??? Då är det nåt som inte stämmer?!?!?  Kanske nåt genetiskt?!?!? Eller ärftligt?!?!? Eller det kanske beror på vem/vilka som äger/eller är uppfödare?!?!? Eller att.....ja, säg det?!?!?  Kanske alla "expertkärringar" har ett bra svar på den frågan....

Till er alla experter på området som  kanske haft rasen i några månader eller, i bästa fall, några år,  vill jag säga......    skaffa er lite erfarenhet och kunskap innan ni yttrar er. Era "teorier" framstår  nu bara som löjliga....
Jag har till dags dato erfarenhet av c:a 15 magomvridningar under de drygt 40 år som jag varit i rasen.....och då ska man veta att jag under c:a 30 år av dessa haft fem eller fler hundar samtidigt...

Pirjo - Night Flight's Cat On Hot Tin Roof - fick magomvridning i fredags med  mycket typiska symptom och smärtor, och fick somna in samma dag........10 år och 4 månader....är det så märkvärdigt så att kärringarna måste ringa runt till gud och alla andra  för att få reda på "orsaken"???? Herrejävlar......så fattigt.......Pirjo var en  MYCKET GAMMAL hund av rasen grand danois............punkt!!!

KÄRRINGAR!!!!..............skaffa er ett liv!!! Eller åtminstone lite vett och sans....lite kunskap skulle också vara klädsamt!!!

PIRJO 2001 - 2011

Ibland förändras tillvaron snabbare än man anar. Idag har ”Pirjo” – Night Flight’s Cat On Hot Tin Roof, somnat, drygt 10 år gammal.

Självklart har jag älskat alla mina hundar under årens lopp, med vars och ens alla fel och brister. Vissa har jag älskat mer än andra, en av dem är  Pirjo.

Hon har varit en fantastisk tik på många vis. Mamma till fyra egna kullar, styvmamma till en kull och en underbar  "dagisfröken" och valpuppfostrare till många fler kullar....

Med fyra olika hanhundar blev hon bl a mamma till 6 champions och ett flertal CK-hundar.

Pirjo med bror, 4 månader gamla

Pirjo på sin 10-årsdag

Min senaste kull är nu åtta veckor och Pirjo har vid flera tillfällen passat på tillfället att, när valparnas mamma varit ute för att sköta behoven, kliva in i valplådan, lägga sig till rätta och sedan låta valparna klättra på henne, dra och slita i öron och svans i all oändlighet och hela tiden med ett tålmodigt uttryck i sitt kloka ansikte.

Pigg som en lärka in i det sista. Hon var bl a med på SKKs domarpreparandkurs i juni, dagarna innan sin 10-årsdag, som hon för övrigt firade i glada vänners lag. För ett par dagar sedan lät hon sig, under sakkunnig ledning, "gås igenom" av domaraspirant som ville få en extra lektion i hur en rastypisk grand danois ska se ut och vara.....

UR LED ÄR TIDEN......

JULBORD??Fantastisk morgon, klarblå himmel, ganska varmt. Ska snart klippa gräsmattan som fortfarande är knallgrön, höststäda på tomten mm......sitter och bläddrar i gårdagens kvällstidning med en kopp kaffe och får syn på flera annonser om att det hög tid att boka JULBORD!!! Hallå?!?!?!?!?
Det är fortfarande september och jag har faktiskt lite sommarkänsla kvar i kroppen. JULBORD!!!!!! Nu???
Jag kanske måste omplanera min dag? Sätta igång med knäck-koket och stryka julgardinerna?!?!


Får väl klippa gräsmattan en annan dag då - på nyårsdan kanske???

VALPAR, NUVARANDE OCH KOMMANDE.....

Gul tikvalp till salu....

Pga mycket sent återbud finns nu en gul tikvalp till salu. Föräldrar är tigrerade Pine Gardens Rebel Rocket och mamma är Night Flight's Hadderian Haddera, gul.....

Dessutom hoppas vi på valpar i december. "Maja" - Night Flight's Mallgroda ´- löper nu och skall paras. Valpar väntas då i början av december...

Night Flight's Mallgroda - "Maja"

"TIDEN GÅR FORT NÄR MAN HAR ROLIGT...."

.....och det har jag alltid när jag har valpar i huset. Denna gång tre ljuvliga valpar med spännande härstammning. Igår var Jennie här med sin kamera och förevigade valparna. Vädret var alldeles för otrevligt för att vara utomhus - det får vänta tills nästa gång - men bilderna blev fantastiska i alla fall...

DEN SOM SÖKER HAN FINNER.....

Fått en liten "gliring" om att jag ev skulle vara ansvarig för felinbjuden domare till Klackbergsgården...
Om det har jag ingen aning - dock har jag som mångårig sekreterare i SGDK/m  flera gånger hos SKK ansökt om officiell utställning för SGDK, bl a  i Norberg  augusti 2011.....

Vg se bifogad protokollutdrag från styrelsmöte i SGDK/m 2009:
.......................................................................

- Diskuterades officiella utställningar 2011.

 Beslutades att via SGDK/C ansöka om officiella utställningar 2011

 enligt följande;

 Sollentuna 2011-03-19

 Norberg (Klackbergsgården) 2011-08-07

 Jens kontaktar JÄKK  ang. utställning samma dag.

 ...................................................................

Det innebär alltså att klubben senare har ändrat datum för utställningen men glömt att meddela domaren.........
........och då hade jag redan lämnat styrelsen...

Så enkelt var det det med det!!!

HALLELUJA.!!!...VAD VI HAR DET TREVLIGT PÅ VÅRA MÖTEN!!!!!

Följande inlägg är bl a en reaktion på en kommentar till föregående inlägg, där kommentatoren tycker att jag som icke medlem i klubben inte skall "gnälla". Det finns skäl till att jag, efter 38 års medlemsskap valt att att avsluta detsamma.....


Så kan det nog låta i många frikyrkolokaler runt om i landet - och så verkar det låta på Facebook när det gäller SGDKs utställningar också. JAG TYCKER DET ÄR ALLDELES UTMÄRKT!!! Det skall vara trevligt, mysigt, roligt, glädje, spänning - ja, mycket mer på klubbens utställningar, från norr till söder. Och så har det varit under de allra flesta år jag haft förmånen att besöka, deltaga, arrangera, döma på utställningar från början av 70-talet. Det är inget konstigt med det. Det konstiga nu för tiden är att man måste TAAAAAALA OM hur trevligt det är. Varför? Är det därför som man med alla möjliga konstgjorda medel försöker få upp en stämmning som annars inte skulle infinna sig?? Match-race?? BIM-BIS???
I nästan 40 år har klubbens medlemmar lyckats klara sig igenom sina utställningshelger i södra, västra, mellansvenska och norra avdelningarnas regi utan en massa extra krimskrams. BIS-valp, BIS-veteran och slutligen BEST IN SHOW-vuxen som grädde på moset har varit det som gällt...
Det verkar som om man nu bara fokusera på hur TREVLIGT man ska ha det på utställningen..?!?!?

Att arrangera en utställning kräver lång framförhållning och planering och ställer stora krav på ansvariga i styrelsen.
Inför årets Klackbergsutställning anlände söndagens domare EN VECKA FÖR TIDIGT till Arlanda - pga felinformation!!!
Pga pågående Pridefestival i Stockholm var hotellsitutionen prekär - han inhystes i en svit på hotell, biljett bokades för hemresa och ny t/r- biljett bokades till rätt helg...... Det är medlemmarnas pengar vi talar om......
Denna fadäs är inget annat än en jävla praktskandal, skämmigt och förbannat uruselt skött....
Man kanske hade för mycket att göra med trevlighetsplaneringen???

Efter varje officiell utställning som avhålls i Sverige måste arrangören - specialklubb, länsklubb osv, leverera utställningsresultaten till SKKs registreringsavdelning INOM TRE VECKOR....

Den 17/8 hade resultat från SGDKs utställningar i Vännäs (11 juni), Simmatorp (19 juni), Borås (2 juli) och Hässleholm (24 juli) INTE rapporterats in till SKK. Det innebär t ex problem för de utställare som ev fått sitt tredje cert på sin hund. Championatet har inte blivit registrerat.
Alltså fyra officiella utställningar arrangerade av SGDK har inte avrapporterats på ett korrekt sätt till SKK.
Klubbar har blivit av med sin officiella status för mindre....
Detta är pinsamt, skämmigt och riktigt uruselt....

Om någon undrar varför jag valt att inte vara medlem i en klubb som inte ens kan leva upp till de mest elementära kraven på en OFFICIELL status, så är ovanstående en del av svaret......

MEDALJ OCH BULLE TILL ALLA.......

Jag har ingen som helst erfarenhet av dagis, på något sätt, men jag hörde ett uttryck en gång ang roliga tävlingar för barnen, t ex Barnens Vasalopp, Barnens Maraton o dyl.....i "rättvisans namn" tilldelades alla deltagande barn ett diplom och/eller medalj och kanske en bulle. "Alla hade vunnit".....

SGDKs ordförande går ut med fråga på Facebook om BIM-BIS finalen på Klackbergsgården.....

Ja herregud - vad ska man säga?!?!

SGDKs augustiutställning i mellansverige har funnits sedan 1966 och fr o m början  av 70-talet har den sin nuvarande form,  med  färgutställning. Dubbelhelgen med färg- respektive officiell utställning tillkom betydligt senare.

Efter att SGDK delats in i fyra avdelningar blev rutinerna desamma i hela landet, dvs färgutställning på lördagen och officiell utställning på söndagen.

Klubbens färgutställningar har av de allra flesta aktiva utställare, styrelser och andra ansetts som årets absoluta höjdpunkt. En klassvinst eller ännu bättre, en BIS-placering har rankats betydligt högre än söndagens resultat.

Domarna vid färgutställningarna har varit framgångsrika och välkända uppfödare av rasen, framstående handlers eller andra väl meriterade grand danoisprofiler. De har kommit från hela världen och deras åsikter har i de flesta fall respekterats högt.

Låt det vara så även i fortsättningen!!! Varför löjliga uppsamlingsheat för "förlorare"? Vad blir nästa steg? Ett särskilt BIS för alla som kommit tvåa i respetive klass? Eller kanske ett BIS för alla som fått Very Good eller lägre? Om inte det skulle räcka så kanske man kan införa ett BIS för hundar vars ägare har en moster i Bollnäs vars hamster heter Kurt?  Då har väl snart alla fått en chans att glänsa i en final? Som sista utväg kanske man vid utgången  kan ha en "fiskdamm" där alla får nåt med sig hem?? En bulle kanske?

Vi är väl lite mer vuxna än dagisbarn och kan ta och förstå att vi inte vann i år...bättre lycka nästa år!!

Ch Night Flight's Ostronorgie - BIS Härjarö 2000

Ch Night Flight's So Far So Good - BIS Härjarö 1999

LUMPARMINNEN, HUNDUTSTÄLLNING, FÖDSLAR OCH DÖDSLAR.....

Så här i mitten av veckan börjar det kännas som om jag "landat" efter en, i flera bemärkelser, innehållsrik och omtumlande helg...
Sedan länge hade jag en inbjudan att döma  på Jämtland/Härjedalens utställning i Svenstavik, bl a en del raser som jag skulle göra debut på. Det är verkligen ett sätt att få liv i magens alla fjärilar....nervöst som bara den!!
För drygt 40 år sedan muckade jag från militärtjänsten vid regementet A4 i Östersund efter ett mycket trevligt och lärorikt år. Efter det året har Östersund och Jämtland en stor plats i mitt hjärta. Bara jag hör ordet "Östersund" blir jag på bra humör. Så det var med dubbel glädje jag tackade ja till domarinbjudan.
Senare bestämdes att jag skulle komma upp några dagar tidigare för att med en hemflyttad jämtlänning få en rundtur i och kring Östersund - mycket har hänt på dessa 40 år kan jag lova, men det var med oerhört kul att få återse "sin" kasern och de ställen i Östersund  som jag har minnen ifrån.
Under hela vistelsen i Jämtland stod jag naturligtvis i tät kontakt med min hundvakt som hade ansvaret på hemmaplan - valptik och andra hundar. Just som Nicki påbörjat sin valpning så hände det som man inte vill ska ske - magomvridning på en annan hund, denna gång Viran, drygt 8 år.
Tack och lov fanns snabb hjälp att få. Viran kunde snabbt komma till djursjukhus och där få slippa sina plågor.

En av de fyra valparna visade redan från början att hon hade svårt att "hänga med"......tre dagar orkade hon, sedan var de bra tre, men det är tre som, just nu i alla fall, är starka och pigga och knubbiga..

LIV TÄNDS.....OCH LIV SLÄCKS......

Hunderiet består som bekant av många, många glädjeämnen, där bl a valpningar är en av de allra främsta höjdpunkterna. Att planera sina valpkullar, läsa stamtavlor, följa dräktigheten och sedan vara delaktig i födseln av nya individer slår det mesta. I hundlivets andra ände är det inte lika glädjefyllt. Det kommer alltid en dag då man måste skiljas från sin kompis, och den stunden kan se ut på många olika sätt. Ibland mycket hastigt och oväntat, ibland hinner man vara lite förberedd.

I helgen har jag - på avstånd - varit med om hundlivets båda ytterligheter. Domaruppdrag långt hemifrån
gjorde att inhyrd  mycket erfaren "barnmorska" fanns på plats, så den delen kändes helt trygg. Ingen kan emellertid  i förväg veta vad som sker i nästa sekund av livet - magomvridning kommer snabbt !!!- denna gång var det Viran som drabbades, mitt under Nickis pågående valpning....Jennie släppte allt hon hade för händer och kom i ilfart och hämtade Viran för transport till djursjukhus. Virans ålder och akuta tillstånd gjorde beslutet lite lättare.....hon fick somna in.

"Viran" - Night Flight's Elvira Johansson

Hemma i valplådan bidrog Nicki, med Christls hjälp, till att ytterligare fyra grand danoisvalpar såg dagens ljus.....Night Flight's Qulturkrock, tigrerad hane, Night Flight's Qrusidulla, gul tik, Night Flight's Qukeliku, gul tik och Night Flight's Quriåsa, tigrerad tik.........sorry, men tikvalparna "räckte inte till" - annars hade det nog blivit en liten Qusimurra också!!!

TACK Christl och Jennie för helt fantastisk hjälp i helgen.......!!!

BARA ETT FOTO......

...men vilket vackert foto!!...

"HERA" - Night Flight's Huller Om Buller mediterar i grönskan.....

Foto: Jennie Ryding

VI VÄNTAR SMÅTT.....

Så här glad blev "Rocky" - Pine Garden's Rebel Rocket - när han fick besked om att han skall bli pappa....

...och så här glad blev matte ..........



Rocky och Nicki efter avslutat "arbete"



Night Flight's Hadderian Haddera - "Nicki" - verkar vara dräktig och väntar valpar tigrerade och gula valpar i början av augusti.

SPÄNNINGEN ÄR OLIDLIG!!!!!

.

I senaste numret av GD-Nytt står ang SKKs avslag på klubbens begäran om delning av cert på utställning:

"vi  i styrelsen ger dock inte upp, utan kommer  ligga på SKK och visa att det visst har ett kynologiskt värde att genomföra delningen"...

Snälla SGDK!!....var snäll och redogör för det KYNOLOGISKA värdet i en uppdelning av rasen i tre färgrupper på utställning.  Jag och många andra människor, medlemmar i klubben eller ej, runt om i världen, väntar med spänning på vad rasklubben i lilla Sverige har hittat som ingen annan tidigare funnit.....eller är det bara en samling BLÅdårar som försöker slå BLÅ dunster i BLÅögda medlemmar?

Just nu finns flera utmärkta blå, svarta och harlekin grand danois som på ett flertal utställningar visat att "bästa hund vann", oavsett färg. Låt det fortsätta så, då har vi även i fortsättningen champions  i dessa färger som på alla sätt är värda sin championtitel - en titel som vunnits i  ädlaste och hårdaste konkurrens.

En värdig CHAMPION...vars titel vunnits i hård och rättvis konkurrens....

Kynologi betyder läran om hunden, inte "champions åt alla"















"

VARFÖR HAR DU TUTTARNA PÅ RYGGEN...????

....tycks Thea tänka när hon möter en kamel i Furuviksparken.....